Att bo på Gården

Folk frågar ofta om konflikter när man berättar att man bor i en bogemenskap. Och hur funkar det egentligen att bo i ett hus med gemensamma ytor? Vi berättar gärna!

Huset har två trappuppgångar och ett stort vardagsrum mitt emellan. Lägenheterna fungerar som alla lägenheter – de har badrum, kök, vardagsrum och sovrum. Enda skillnaden är att vi som var med när huset byggdes själva kunde utforma våra lägenheter. En del har sovloft, någon har valt bort köksbord till förmån för en riktigt stor köksö, några har förråd över badrummet och så vidare. På grund av de gemensamma utrymmena har den som vill också kunnat krympa sin egen boyta. Ett delat gästrum gör det enkelt att ändå ta emot gäster.

Matlag och sånt måste man inte vara med på. I traditionella kollektiv är gemensamma måltider ofta obligatoriska. Vår bogemenskap bygger på frivillighet – ändå finns det mycket att välja på. På tisdagar är det många som samlas till matlag och på morgnarna är det alltid minst en grupp som gör yoga. Vi har inrättat en enkel biosalong i hobbyrummet (numera kallat Maxim) där folk samlas för att följa Göteborgs filmfestival eller titta på På spåret. Vi har också bokcirkel, syjunta, föreläsningar, fester och samlas ofta spontant runt brasan på helgerna. En bra sak med det sociala är att man känner alla vid namn, vilket faktiskt gör konflikter mer sällsynta. Ingen sätter upp arga lappar i tvättstugan – vi pratar istället och toleransen ökar.

Arbetsgrupper och Husmöten är obligatoriska. Alla måste engagera sig på någon nivå för att livet i huset ska fungera. Det finns arbetsgrupper som organiserar sånt som fester, soprum, trädgård, hemsida och inredning. Arbetsgrupperna lägger upp sitt eget arbete och rapporterar till Husmötet. Det samlar alla som bor i huset en gång i månaden.

Fix och städning måste också alla hjälpa till med. Förutom sånt som legitimerade hantverkare måste åtgärda sköter vi huset i stort sätt själva. Vi sparar mycket pengar, men det blir också en hel del att göra. Städning i trapphus och i gemensamma utrymmen löper på enligt bestämda scheman. Minst en gång per termin ordnas också arbetsdagar då vi ser över sånt som vedkapning, sopkärl, fönsterputs, avlopp, trädgård och cykelförråd. Och så äter vi förstås en god lunch tillsammans!

Det finns alltid nån som kan hjälpa till. Eftersom vi lär känna varandra är det också lätt att be om hjälp eller låna något av sina grannar. Det kan handla om blomvattning, varumottagning, hundpassning, lån av trappstegar och sågar. Eller kanske någon att dricka kaffe med.

Och så detta med konflikter… Kommunikation är jätteviktigt när man bor tillsammans – vilket också gäller vanliga hyres- eller bostadsrättsföreningar. Och det viktigaste är väl att man kan prata med varandra? Det underlättas när man ofta ses och umgås på vardaglig basis.

Med delade utrymmen och delat ansvar finns det såklart fler saker att bli oense om och några duster har vi haft kring organisation och utformning. Det kan bli lite spänningar ibland, men alla är överens om att stämningen i huset är viktigare än sånt som städrutiner eller färgen på våra köksstolar. Därför kan vi ha det bra tillsammans även när vi är oense. Med demokrati och god vilja går det mesta att lösa.

Det är lättare att ha kul om man har det roligt

Sommarpicnic, julbak, svamputflykt, drinkprovning disco och stort partaj. Det är lätt att hitta på saker när det alltid finns folk att hitta på dem med.